Leka med uppdraget |
En bild av ljung på berg = Ljungberg. Kanske var det just på denna plats i Bohuslän min farfar, stenhuggaren Carl Johan Peterson, antog det namnet, omkring år 1900. |
Och här är jag själv, Bo Krister, spänd på att få veta vad livet innebär. |
Varför är kvinnor modigare än män? Om du höjer ögonbrynen inför frågan - tänk efter:
vad kommer det sig, at de flesta missionärer är kvinnor, och att det är de som till
övervägande delen "haft mod att följa Jesus" och till antalet är störst i de flesta
kristna församlingar? Kvinnors mod visar ofta också däri, att gärningarna sker i det tysta.
Men i likhet med manliga hjältar väljer de sällan sitt hjältemod: de försätts i en situation
där de väljer att inte 'fega ur', utan att stå för något när det verkligen gäller.
En kvinna som inte är känd från den profana historien, men väl från Bibelns, är "Hadassa,
även kallad Ester," 2:7 (Bibel2000). Hon levde i Persien (nuv. Iran) i tiden mellan återvändandet
från exilen under Serubbabels ledning (538 f.Kr.) samt templets återuppbyggnad (516 f.Kr.)
och Esras (458 f.Kr.) samt Nehemjas (445 f.Kr.) ankomster till Jerusalem med respektive
undervisning och muruppbyggnad.
Det är perserkungen Xerxes (Ahasveros är hans namn i Bibeln),
1:1 f., som regerar åren 486-465 f.Kr., den perserkung som utkämpade stora slag med grekerna
-- fast vi ofta i vår skolas historieundervisning fått dessa strider återberättade ur grekisk
synvinkel (och med perserna som 'the bad guys'), t.ex. slaget vid Salamis 480 f.Kr.
Esters boks första kapitel ger en målande bild av överdådet under ett gästabud vid denne
Ahasveros/Xerxes hov -- LÄS DET!
När kungen druckit tillräckligt och mer, vill han visa upp sin hustru, drottning Vasti, för alla
sina furstar, men hon vägrar. Då faran anses stor att detta "blir bekant för alla kvinnor
och får dem att ringakta sina män" 1:17 (Bibel2000), blir hon avsatt. En stor talangjakt
vidtar, varvid det gäller att söka upp "unga och vackra orörda kvinnor" 2:3 (Folkbibeln) till
Susans borg. Ester hämtas också, och blir, efter en natt hos kungen, 2:14-17, gjord till
drottning i Vastis ställe.
Ester är judinna, men röjer på befallning av Mordokaj (som är hennes kusin och som efter henns
föräldrars död adopterat henne) inte sin folktillhörighet.
Nu har Ahasveros en furste vid namn Haman och denne får höga utmärkelser. Detta gör att han kräver
att människor skall falla ned inför = tillbedja, honom. Mordokaj gör inte detta. Han berättar
att han är jude. Uppenbarligen var det väl känt, att detta folk enbart dyrkar den Ende Guden,
"Hör Israel! Herren vår Gud, Herren är En", 5Mos 6:4. "Du skall inte ha handra gudar vid
sidan av mig," 2Mos 20:3. Hamans ursinne riktar sig mot hela detta folk, och han lyckas
utverka en förintelseorder, 3:8 f.
Det är nu Ester genom Mordokajs utmaning väljer att inte svika, och genom sitt
mod och sin kärlek till sitt folk lyckas hon intervenera, kap 4, och hela förloppet får
en vändning, så att Haman själv blir upphängd på den påle han förberett för Mordokaj, kap 5-7,
medan istället Mordokaj blir högt upphöjd inom perserriket, 10:3.
I denna berättelse omnämns Guds hjälp på ett fordolt men ändå obetvingligt suveränt sätt:
"befrielse och räddning ... från något annat håll," 4:14, men Esters mod är förutsättningen
för att just hon skall få bli redskapet till såväl Esras existens och möjligheter att verka och därmed
Gamla testamentets tillkomst som kanon, som det judiska folkets fortbestånd och därmed Jesu födelse
och vår frälsningsmöjlighet.
Under Purim-festen, som firar denna räddning, råder ett bud: "Var glad!"