3 Mos 1-16 Tredje Mosebok mest studerad!

Visste du att 3 Mosebok är den mest studerade och kommenterade bibelboken inom judendomen - den religion som skapat Den Hebreiska Bibeln - dvs Gamla testamentet?
Den judiska standardkommentaren ('halachiska midrashen') till 3 Mosebok heter på arameiska Sifra, vilket rätt och slätt betyder 'Boken', och det är med 3 Mos som judiska pojkar börjar läsningen av Moseböckerna. (Ett märkligt förhållande, eftersom 3 Mos näst efter släkttavlorna brukar anges som skäl till varför folk aldrig läser igenom GT!)
Visste du att rabbinerna anser 3 Mos 19:18 vara centrum i de hebreiska Moseböckerna - det lär bli så om man räknar framåt från 1 Mos 1 och bakåt från 5 Mos 34 - och där står det skrivet: "Du skall älska din nästa som dig själv."

Vad handlar då 3 Mos om, som gör den så betydelsefull?
För att förstå det måste vi påminna oss sammanhanget: Gud har räddat det utvalda israeliska folket ut ur slaveriet i Egypten. Han har slutit ett förbund med dem på Sinai och ger dem lagen som ett tecken på, och uttryck för, denna unika relation.
3 Mos tar sin början då prästtjänsten är inrättad att bringa försoning och då tabernaklet förfärdigats som en Guds boning mitt ibland Guds folk enligt den himmelska förebilden, då molnskyn övertäckt tabernaklet och Herrens härlighet uppfyllt det (2 Mos 40).
Se på 3 Mos som på undervisningen i Nya testamentet! Hur då? Jo, lika litet som vi ostraffat kan strunta i Jesu ord ("Jag känner er inte. Försvinn härifrån ni ondskans handlangare!" Matt 7:23), kan judarna strunta i helighetsföreskrifterna i 3 Mos om de vill vara kvar i Sinaiförbundets nåd.
3 Mos handlar om helighet - ett mycket missförstått ord! Helighet betyder inte att man försöker fila på sin fullkomlighet utan att man är avskild för någons räkning. Genom lagen är Israel ut-märkt bland alla folk för att vittna om Gud. Så kan vi genom Jesus se på oss själva. Helighet Herranom = Avskild för Gud!

Offret ligger som grund för relationen. De härleds alla från Abrahams offer av Isak.
Brännoffret (kap 1) hade karaktären av heloffer: allt brändes och röken steg upp till Herren. Spisoffret (kap 2) var ett oblodigt offer och ville påminna Gud om offraren. I fredsoffret (andra namn är tackoffer, löftesoffer; kap 3) förbrändes enbart fettet, medan köttet åts i en gemenskapsmåltid. Synd- och skuldoffren (kap 4, 5) motiverades av någon konkret händelse för vilken synd eller skuld skulle sonas.
När Aron offrar utgår eld från Herren (kap 9), men då hans söner frambär 'främmande eld', förtär Herrens eld dem (kap 10).
Olika renhetslagar följer (kap 11-15), varpå föreskrifter för Yom Kippur, Den Stora Försoningsdagen, presenteras (kap 16). Här får en bock ställföreträdande bära alla deras missgärningar på sig ut i vildmarken, v. 22, och själva platsen för gudsuppenbarelsen, locket till lådan med lagtavlorna i det allra heligaste, stänktes med blod, v. 15. Så bringades försoning för översteprästen och för Israels hela församling, v. 17, för "enligt lagen renas nästan allting med blod, och utan att blod utgjuts ges ingen förlåtelse" (Hebr. 9:22).
Så bringade prästerna oupphörligen försoning för att det utvalda folket skulle vara ett heligt folk.

GT-navigering